Regulatorisk sandlåda, föreskrifter om lagöverträdelser ny rättslig grund för kamerabevakning

Av Rebecka Undén, associate, Advokafirman Delphi.

Ytterligare tillståndskrav och regellättnader vad gäller kamerabevakning föreslås i av regeringen. Tidigare i år presenterades utredningen SOU 2024:27 Kamerabevakning i offentlig verksamhet. Utredningen föreslog bland annat att kamerabevakningslagens tillståndskrav för offentliga aktörer helt ska avskaffas. Regeringen bedömer att den personliga integriteten skyddas i tillräcklig utsträckning genom den generella dataskyddsregleringen.

För brottsbekämpande verksamheter föreslår utredningen dock att en särskild intresseavvägning ska tillämpas. Utredningens förslag öppnar upp för kamerabevakning på fler platser än idag. Det gäller platser där det med hänsyn till faktiska omständigheter finns risk för allvarlig eller omfattande brottslighet, eller platser som med hänsyn till faktiska omständigheter har strategisk betydelse för att motverka allvarlig brottslighet.

IMY har i ett yttrande kommenterat utredningen och framhållit riskerna med att avskaffa tillståndskravet i kamerabevakningslagen. Även om tillståndskravet tas bort måste varje enskild offentlig aktör själv bedöma om kamerabevakningen är tillåten, vilket enligt IMY innebär en större administrativ börda för aktörerna. IMY pekar särskilt på risken för mer otillåten kamerabevakning i samhället. Enligt IMY är det viktigt att tydliggöra att ett avskaffande av tillståndskravet inte innebär att bevakning blir tillåten i fler situationer än idag i offentliga verksamheter som inte är brottsbekämpande.

Parallellt med nämnda utredning har ytterligare en utredning löpt i ett så kallat ”snabbspår”. Regeringen beslutade i december förra året att tillsätta en utredning för att ge polisen och säkerhetspolisen större möjligheter att använda kameraövervakning med automatisk igenkänning av fordons registreringsnummer respektive med automatisk ansiktsigenkänning. Utredningen skulle också lämna förslag på hur polisen och säkerhetspolisen i fler fall kan ta del av kamerabevakningsmaterial från annans bevakning.

Justitiedepartementet presenterade den 3 juni betänkandet ”Förbättrade möjligheter för polisen att använda kamerabevakning”. Utredningen föreslår att polisen under vissa förutsättningar ska kunna använda kamerabevakning på allmänna trafikplatser utan att först dokumentera en intresseavvägning. Polisen ska också kunna använda sig av biometrisk fjärridentifiering i realtid på allmän plats, dock enbart efter myndighetstillstånd.

Därtill införs en ny rättslig grund i lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Den nya rättsliga grunden tar sikte på vidareanvändning av personuppgifter som samlats in genom kamerabevakning. Såväl privata som offentliga aktörer ska kunna dela uppgifter från kamerabevakning efter begäran från polisen eller säkerhetspolisen, utan att behöva beakta finalitetsprincipen som innebär att personuppgifter inte får behandlas på ett sätt som är oförenligt med det ursprungliga ändamålet för vilket de samlats in. Det gäller under förutsättning att syftet är att utreda brottslighet för vilket fängelse är föreskrivet.

Den rättsliga grunden föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Ett stort antal remissinstanser är dock kritiska till förslaget - dels ur integritetssynpunkt, dels för att det finns risk att förslaget inte kommer att uppfylla sitt syfte. I skrivande stund återstår att se hur regeringen väljer att gå vidare med utredningen.