”Spamfiltret” – ett e-postmeddelande som fastnat i en myndighets skräppostfilter ska anses inkommet
Högsta domstolen fastslog i mål ”Spamfiltret”, (1)Mål P-124-23. att ett överklagande av ett beslut ska anses ha inkommit i rätt tid, även om överklagandet levererades till myndigheten först efter att överklagandetiden löpt ut på grund av att handlingen hade fastnat i den mottagande myndighetens spamfilter.
Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd (VGS) meddelade den 24 mars 2021 beslut om rättelseföreläggande samt byggsanktionsavgift avseende viss fastighet. Beslutet överklagades sedermera av klagandena, men avvisades genom beslut(2)Dnr VGS-BY-2020-328. som för sent inkommet. Överklagandet skickades in via e-post till mottagande myndighet den 5 maj 2021 kl. 23:57, innan överklagandetiden hade löpt ut, men fastnade i myndighetens spamfilter och levererades till myndighetens mottagningsfunktion först en halvtimme därefter, den 6 maj 2021 kl. 00:27. Mot bakgrund av att sista dag för klagandena att inkomma med överklagandet var den 5 maj 2021, och överklagandet inkommit till kommunens mejlserver först den 6 maj 2021, bedömdes överklagandet som för sent inkommet. Beslutet att avvisa överklagandet har sedermera varit föremål för överklagande, och slutligen nått Högsta domstolen, som meddelade dom den 3 januari 2024.
Högsta domstolen inledde med att konstatera att en handling enligt 22 § förvaltningslagen (2017:900) ska anses ha inkommit till myndigheten den dag som handlingen har nått myndigheten eller en behörig befattningshavare. Domstolen noterade att enligt förarbetena till 22 § förvaltningslagen ska en handling som skickats via e-post anses ha inkommit till mottagande myndighet när den finns tillgänglig för myndigheten eller en behörig befattningshavare på myndighetens server i datanätverket. Regleringen har utformats så att onödiga rättsförluster i möjligaste mån ska undvikas för den enskilde. Domstolen fastställde att ett e-postmeddelande har inkommit i rätt tid om det har skickats till den anvisade adressen, och inom tiden för överklagandet nått den mottagande myndighetens datanätverk, oavsett hur myndigheten har organiserat sin hantering av skräppost eller liknande. Överklagandet i förevarande fall hade nått myndighetens datanätverk inom överklagandetiden, varför Högsta domstolen slog fast att överklagandet ska anses ha inkommit i rätt tid, oberoende av hur myndigheten har organiserat sin hantering av skräppost och liknande.
En handling som lagras i en extern molntjänst för endast teknisk bearbetning eller teknisk lagring anses inte vara allmän
Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 20 februari 2024 dom i mål 3530–23 avseende var och ens rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter. Högsta förvaltningsdomstolen gjorde bedömningen att en handling som en myndighet inom ramen för sitt interna arbete delat via en extern molntjänst, endast som ett led i en teknisk bearbetning eller teknisk lagring, inte ska anses som inkommen eller upprättad hos den myndigheten enligt tryckfrihetsförordningen. Av den anledningen är inte heller handlingen att betrakta som allmän enligt tryckfrihetsförordningen. Den aktuella handlingen hade skapats inom ramen för ett pågående ärende, och medan ärendet pågått, delats via Microsoft Teams, i syfte att projektgruppen skulle kunna redigera dokumentet tillsammans.
TechSverige har publicerat ett nytt standardavtal för välfärdsteknik och trygghetsskapande teknik
TechSverige har publicerat ett nytt standardavtal för välfärdsteknik och trygghetsskapande teknik. TechSverige utgör en medlemsorganisation för företag inom tech-sektorn, med uppdraget att tillsammans med medlemmarna skapa bästa möjliga förutsättningar för en konkurrenskraftig svensk tech-bransch. TechSverige har ca 1 400 medlemsföretag, och har publicerat flertalet standardavtal anpassade för tech-sektorn, bland annat Allmänna bestämmelser om Molntjänster, Allmänna bestämmelser om IT-Underhåll och Allmänna bestämmelser om IT-Infrastrukturtjänster.
Det nya standardavtalet, Allmänna bestämmelser Välfärdsteknik och tjänster, är framtaget mot bakgrund av att ett antal medlemsföretag har identifierat ett stort behov av ett standardavtal för välfärdsteknik och trygghetsskapande teknik. En särskild komplexitet har identifierats vid leveranser som ska innehålla både tjänst, mjukvara och hårdvara, där det finns behov av tydlighet och verktyg vid avtalsförhandlingen. Intentionen har varit att utveckla ett förhållandevis balanserat standardavtal, som reglerar allt från parternas åtaganden, ansvar samt servicenivåer, genom en särskild bilaga.
Noter
- Mål P-124-23.
- Dnr VGS-BY-2020-328.